Sista skjutdagen på stridsutbildning 2 och fortsatt anfallsstrid i plutons ram. Oerhört givande och stundtals rejält jobbigt. Idag har det kastats chockgranater och rökgranater, samt skjutits friskt. Många mål att bekämpa och momenten idag bjöd på större rörelser då terrängen va motsatt från gårdagens täta skog. I främsta del är det chefsträning och att man får en förståelse för olika scenario, men även lärorikt som skyttesoldat.

Imorgon kommer vi avsluta stridsutbildningen med vård och en utvärdering. Under fem veckor har vi hunnit med att repetera stridens grunder från stridsutbildning 1, sedan har vi haft pansarskotts utbildning, pistol 88 utbildning samt avslutat med två veckors examinerande chefsträning under strid. Dessa fem veckor har gått enormt fort, trots långa dagar och stundtals högt tempo har jag allt som oftast kännt att jag fått ut något av varje dag. Även om man inte varit på topp varje dag så taggar man igång så fort det handlar om strid med skarp ammunition och man glömmer snabbt bort att man är trött eller frusen.

Imorgon kväll åker Kadett Färm hem till Skåne då vi är lediga på fredag, det känns som en evighet sedan jag va hemma och en extra dag hemma kommer göra gott.

/ Kadett Färm

Ännu en dag i skogen, nytt stridsmoment och dags för mig att vara GrpC,(gruppchef). Genomförandet idag påbörjades med en fordonsmarsch fram till en FAP( fordons avlämnings plats), en ordergivning följde, därefter vidare till fots till en UFA(utgångspunkt för anfall). Dagens uppgift bestod av att två grupper hade fått order om att ta terräng för att slutligen ta stridställning i önskad terräng för att hindra motståndarens pågående framryckning. Det svåra med dagens uppgift va att koordinera de två gruppernas tagande av terräng då det inte fanns några tydliga ledstänger i terrängen, stundtals fick man som GrpC förlita sig på kompassriktning för att säkerställa huvudskjutriktning. Första skarpa genomförandet gick ok, men med ett antal förbättringspunkter att tänka på inför nästa genomförande. Det andra skarpa genomförandet gick riktigt bra, ordrar och orientering av info till gruppen flöt på bra, rapportering till högre chef flöt oxå på. Åtgärder vid stridskontakt rasslade på bra och gruppen reagerade snabbt och snärtigt på mina kommando. Jag myser fortfarande vid responsen på min order om eldstöt, det öppnades eld mer eller mindre synkroniserat samtidigt vid eldstöten, beordrade framåt och ytterligare en eldstöt, även här small det samtidigt och fienden bekämpades och vi tog initiativet i stridskontakten. Det kan kanske låta konstigt för den oinvigda, men det är en mycket härlig känsla när det flyter på bra och allt faller på plats.

Efter genomförande var det sedan dags för utvärdering från följebefäl, samtliga som agerar chefer får med sig ett följebefäl som bedömer ens agerande samt håller koll på säkerheten. Min slutliga utvärdering blev riktigt bra och jag hade tagit till mig på de förbättringspunkter som uppstod vid första genomförandet. Ännu en examinerande del att lägga till handlingarna. Det känns onekligen skönt, innan jag somnade igår så visste jag vad som väntade idag, erkänner villigt att jag hade lite puls inför denna dag, men på ett bra sätt, skärpt men lite spänd, man vet ju aldrig riktigt vad som ska hända, strid är något man måste öva, öva och öva lite till för att bemästra.

När vi va på väg hem idag fick vi vara med om något mindre trevligt, vi anlände till en trafikolycka som några av de första, ett larm hade gått iväg men för övrigt hade inget hänt, kadetter agerade snabbt. Det sattes ut trafikposter och de med stort sjukvårdskunnande sattes snabbt in för att kunna vara till hjälp tills dess att ambulans och räddningstjänsten fanns på plats. Snart lystes hela omgivningen upp av mängder av blåljus och trafikköerna blev långa. Efter avlagd rapport till insatschef på plats kunde kadett fordonen rulla vidare mot Enköping. Jag hoppas att ingen blev allvarligt skadad och att alla inblandade snart mår bra igen.


Inga bilder idag, det finns inte en chans att ha tid att ta bilder under dessa dagar, tempot är högt och terrängen vi rör oss i är allt annat än mobilvänlig. Blött, lerigt och jävligt, men tro mig när jag säger att det är oerhört givande och fantastiskt roligt.

/ Kadett Färm

Sista veckan med strid, tidig morgon och en hel dag på skjutfältet. Fortsatta avancerade moment och fortsatt väldigt lärorikt.
När stridsmomenten va färdiga för dagen så utgick jag och två andra kadetter för rek inför morgondagen då jag och de andra två ska agera chefer. Mycket att tänka på och uppgiften chefskapet ska ta sig an imorgon är inte helt enkel.

På väg hem från skjutfältet pratade jag med min blivande kompanichef och jag har nu fått ytterligare goda nyheter inför min kommande anställning, det känns onekligen riktigt bra.

Dagen blev inte sämre av att det hade kommit ett brev till mig som låg och väntade på skolan, några förbandsmärken och pansar kragspeglar va ytterst välkommet.

Dagens bild är given: Stiligt förbandsmärke.

/ Kadett Färm

Fortsatta stridsskjutningar och tillbaka på truppen som åskådare. Inte helt nöjd med livet, något som en av våra Kaptener noterade, han frågade vad som stod på, jag svarade att jag va bitter över att inte kunna vara med, han tittade på mig och frågade om jag hade ont i huvudet, jag svarade att nej det känns bra. Kapten svarar enligt följande: Vad bra, då tycker jag du ska vara med om du vill det. Sagt och gjort, jag hämtade ut mitt vapen, greppade en stridsväst som ingen använde, fick tag i en hjälm och sedan va det bara att köra på. Jag har försökt beskriva känslan innan när man står bredvid, den är smått obeskrivlig, glädjen att vara med igen är fullkomlig, tackar vår Kapten för hans förslag.

Sedan i tisdags har striden följt ett scenario, striden idag fokuserade på växelvis troppvis framryckning i anfallsmål. Mycket bly i luften och riktigt roligt, att man blir genom blöt och lerig är inget man ens tänker på förrän striden är över, man bara agerar. Min fot fungerade bra, trots eländig terräng, jag kommer på mig själv med att kunna lita mer och mer på min fot, men jag är inte där helt ännu.

Ett perfekt slut på en vecka som började fantastiskt bra med beskedet att jag nu kommer hamna på P7 och 71 bataljonen, mindre kul att fått sviter efter smällen förra veckan, men nu känns det onekligen väldigt bra igen.
Nedräkningen fortsätter, 4 veckor kvar.

Inte blivit många bilder de senaste dagarna, men bjuder på två idag som får sammanfatta veckan. Överst: Ny förbandstillhörighet på m/87. Nederst: Nöjd men små trött Kadett på väg hem från dagens stridsmoment.

/ Kadett Färm

Ensamt värre på Ledningsstridskolan, 08:00 va jag på plats för att fortsätta med de uppgifter jag fått av kurschefen, mycket som ska förberedas inför de två veckorna när det ska bedrivas syntesövning. Den info jag har fått och de uppgifter jag har utfört så bådar det gott inför syntesövningen, tror det kan bli riktigt bra.
Jag har även haft fullt upp med adjutanten då han noterade att jag fanns på plats, mängder med info och uppgifter inför vår sista vecka på skolan.

Fick samtal från min blivande chef som hälsade mig välkommen, kändes riktigt bra.

Jag får rapporter från klasskamraterna om att det är riktigt bra stridsmoment och de ska bli skönt att komma ut och åtminstone vara med som åskådare imorgon.

/ Kadett Färm

Ibland blir det inte alltid som man planerar, vaknade med en huvudvärk som jag aldrig varit med om tidigare, när jag väl kunde ta mig ur sängen fick jag order om att uppsöka akuten för att undersöka huvudet så att jag inte råkat ut för en hjärnskakning, ni som följer bloggen minns säkert min mega bula från i fredags. Jag har inte tyckt det varit konstigt att jag haft ont, däremot har jag varit ovanligt trött. Jag har idag spenderat 7 timmar på akuten, roligare kan man ha, men en CT röntgen senare och efter ett antal undersökningar kunde det konstateras att jag fått en lindrig hjärnskakning. Ordinerad vila veckan ut och jag kommer understödja Kurschefen imorgon och ansluta till truppen som åskådare på fredag. Surt att inte kunna delta på striden, men jag kommer få agera nästa vecka.

Antar att mina år som amerikanskfotbolls spelare har gjort sitt när det gäller smällar mot huvudet. Men nu får det vara bra, inga fler besök på akuten för min del.

/ Kadett Färm

Idag började striden, tidig uppställning och en hel dag på skjutfältet. Dock inte för mig, då jag inte skulle truppföra idag och personalbefälet ville träffa mig så har jag spenderat dagen på regementet med möten om min framtid, fixat med papper, ordnat med fin uniformen, samt bistått vår kurschef inför kommande övning.

En annorlunda dag, men nu är allt klart och jag kan fokusera på framtiden.

/ Kadett Färm

Hela förmiddagen har ägnats åt att byta till vinterdäck på samtliga fordon som tillhör skolan, detta gick ganska så snabbt och snärtigt så det blev tid över för lite pappershantering.
13:00 befann sig plutonen åter ute på Häradsskjutfält för en genomgång inför de två kommande veckornas stridsutbildning. Vi fick ett läge presenterat för oss och imorgon börjar övningen, helt klart så kommer det bli en bra träning för gruppcheferna och det är inte utan att man är spänd på att se vad för scenarion vi kommer råka ut för.

Fick mail från Försvarsmaktens HR-centrum idag, ett beslut hade fattats angående min framtida placering.

Mycket nöjd och lättad Kadett håller kväll och byter detaljer på sin m/87.

Dagens bild får tala för sig själv.

/ Kadett Färm